Frustrerad! Igår skulle jag berätta för min bästa vän (!) att jag är gravid. Något känsligt och lite jobbigt att berätta då jag vet att hon har problem med att skaffa barn själv, kan förstå den frustrationen och att "alla" hennes vänner har barn. Jag köper det. Vet även hur mkt hon (och lite jag också) kunnat prata om hur alla bara snackar barn runt så kan tänka mig att hon ändå kände fan vad gött att jag inte är gravid så hon kan spotta ut lite.. jag är helt fine med detta. Hon vet att jag nu lyckats på första "försöket". När jag la fram det kändes det som att hon verkligen blev riktigt glad.. de första fem minutrarna sen kände jag bara hur stelt det blev.. som hon nämnde att vännn innan sagt också som att det blev en stel stämning. Jag kan inte annat än hålla med. Jag skämdes nästan över att berätta det.. som ett förlåt för att jag verkar frisk och det går bra. Förlåt för att inte det var svårare för mig... sån kontrast . Detta är ju det störtsa som händer i ens liv typ och jag vill dela det med min "enda" nära vän, min bästa men och när jag känner att hon reser ragg (förståeligt men ändå inte) så känner jag.. jahopp. ska hon ta min energi? ska jag få henne att må dåligt nu? vi pratade om  bur det skulle bli när jag berättade för min andra närmsta vän och att vi trodde att hon nog kommer spela glad och hon sen gå hem och gråta för att få ut sina känslor, helt förståeligt! men vem ska jag dela mina funderingar, tankar med. Det är ju så att jag haft panikångest och båda dessa har vart&är riktigt bra stöd.. vart tar de vägen nu.. Självklart kan jag ventilera med killen men ni vet man söker gärna sina tjejkompisar! Jag är iaf splittrad! 

Känns ttyp som att skulle något gå snett och det inte blir någon bebis.. så vill jag typ skicka: så nu kan du bli glad igen för det bleb ingen bebis....

V 5. Känner ingenting. kissar mera och törstig. ska göra ett extra test idag för att dubbelkolla! svårt att ta in. 
Har redan råkat äta brie och skinka. jag lär mig nog snart. tänker att man alltid kunnat äta det i åratal innan vi människor blev så kloka men börjat på riktigt efter besök på mvc.

Kommentera gärna, vart i samma sits? är jag känslig? Är jag ego?